Vad är likvida medel för privatperson
Plötsligt går tvättmaskinen sönder. Din bil behöver nya bromsar. Eller kanske blir du arbetslös i några månader. Det är då du förstår värdet av likvida medel privatperson pengar som du snabbt kan få tag på utan att behöva sälja något eller ta dyra lån.
Likvida medel är tillgångar som enkelt omvandlas till kontanter. Det inkluderar pengar på ditt bankkonto, sparkonton, fonder och aktier. Poängen är att du kan få tillgång till pengarna utan större värdeförlust. En bra buffert ger dig trygghet och gör att du kan hantera oväntade utgifter utan stress (och utan att panikringa till kompisar för lån).
Vad räknas som likvida medel?
Likvida medel är kort sagt pengar och investeringar som du snabbt kan få ut från systemet. Din löning på bankkontot är helt likvid. Du kan ta den när som helst. Sparkonton räknas också in du kan ta ut pengarna, ofta utan väntetid eller med bara några dagars frist.
Fonder och aktier är också likvida. Du säljer dem och får pengarna på några dagar. Däremot räknas fastigheter och bostadsrätter INTE som likvida. De tar månader att sälja och kan tappa värde snabbt om du måste sälja i en pressad situation. Pensionskapitalet räknas heller inte, eftersom du ofta inte kan ta ut det förrän du är äldre.
- Helt likvida: Pengar på bankkonto och sparkonto
- Snabbt likvida: Fonder och aktier (säljs inom några dagar)
- INTE likvida: Bostadsrätt, villa, pensionskapital
Hur mycket bör du spara i likvida medel?
En vanlig tumregel säger att du bör spara mellan tre och sex månaders utgifter. Om dina månadskostnader är 25 000 kronor bör du ha mellan 75 000 och 150 000 kronor i buffert. Men alla behöver inte samma belopp.
Om du är ensamstående med fast jobb räcker ofta tre månader. Har du barn eller jobbar du eget räcker det inte. En större buffert på sex månader eller mer är bättre om din inkomst varierar mycket. Svenska statistik visar att cirka 10 12 procent av hushållen har över en miljon kronor på banken, men många har långt mindre.
Räkna så här: Skriv upp vad du betalar för mat, hyra, försäkringar, bensin och allt annat under en månad. Multiplicera med tre eller sex. Det är ditt mål.
Så använder du din buffert klokt
Lägg inte alla pengar på samma sparkonto. Det är bättre att sprida dem. Ha några månadslöner på ett vanligt bankkonto för snabb tillgång. Resten kan ligga på ett högavlöstat sparkonto eller i säkra fonder som ger lite avkastning.
Använd bufferten när något verkligt oväntad händer inte för semesterresor eller nya möbler. Under våren får många skatteåterbäringar och aktieutdelningar. Det är perfekt tid att fylla på bufferten igen eller betala av på lån.
Gör en årlig kontroll av dina likvida medel. Har du fler pengar än planerat? Flytta överskottet till långsiktiga investeringar. Har bufferten krympt? Prioritera att spara för att bygga upp den igen.
Nu är det din tur att agera. Börja med ett enkelt steg: räkna dina månadskostnader och sätt ett målbelopp för din buffert. Öppna ett högavlöstat sparkonto om du inte redan har ett. Nästa vecka kan du sätta in ditt första belopp. En stabil ekonomi börjar alltid med att ha lite pengar undan.
