Vad gör du när du har desperat behov av pengar

Du är inte ensam om att känna press från ekonomin. Många svenskar står inför ett desperat behov av pengar när hyran förfaller, maten tar slut eller plötsligt något går sönder. Det kan kännas skrämmande och skamfullt, men det är egentligen en helt vanlig situation för miljontals människor (ingen övertran).

Under de senaste åren har svenska hushåll upplevt stora ekonomiska påfrestningar. Inflationen har gjort mat och bostad betydligt dyrare. Arbetslösheten har ökat. Många av oss har mindre sparande än vi behöver när krisen kommer. Det är inte ditt fel. Det är systemets sida av saken.

Var står svenska hushåll ekonomiskt idag?

Situationen är allvarligare än många tror. Ungefär hälften av alla svenskar har mindre än 10 000 kronor sparade. Det betyder att ett olycksfall, en reparation eller en förlorad arbetsdag kan få ekonomin att kollapsa helt.

Inflationen har sluppit lös på priserna. Mat är 12 procent dyrare än för några år sedan. Hyra och värme kostar mycket mer. Samtidigt växer inte lönerna i samma takt. Din köpkraft minskar faktiskt varje månad, även om du tjänar samma pengar som förut.

Arbetslösheten drabbar framför allt unga och människor födda utomlands. De får svårare att få fasta jobb och stabil inkomst. För dem blir risken för ekonomisk kris mycket större.

Vad orsakar desperata ekonomiska situationer?

Det finns flera vägar in i en kris. Låga löner gör att grundläggande utgifter äter upp nästan allt du tjänar. Plötslig arbetslöshet skapar ett tomrum i inkomsten som är omöjligt att fylla. Oväntade kostnader - en sjukdom, ett tandproblem, en bruten tvättmaskin - slår omkull hela budgeten.

Pandemin och inflationen kombinerades till en perfekt storm för många hushåll. Människor förlorade jobb. Priserna skjutit i höjden. Det sparande som fanns förbrukades snabbt. Många som trodde de hade det stabilt plötsligt blev desperata.

Det värsta är att när du väl är i krisen blir det svårt att ta sig ur. Du kan inte investera i utbildning om du måste välja mellan mat och medicin. Du kan inte spara för framtiden när du inte ens klarar av idag.

Hur kommer du ur en desperat ekonomisk sits?

Första steget är att se verkligheten i ögonen. Skriv ner alla utgifter. Vilka är nödvändiga? Mat, bostad, försäkringar. Vilka kan tas bort? Streamingabonnemang, dyrare matvaror, onödiga köp. Det gör ont, men det är ofta nödvändigt.

Nästa steg är att hitta extra pengar. Ett extrajobb kan ge några tusen kronor i månaden. En gig-ekonomi-app kan användas några timmar per vecka. Det behöver inte vara permanent. Det behöver bara räcka över denna månad och nästa.

Undvik snabblån till varje pris. De verkar som en utväg, men de kostar mellan 300 och 2000 procent ränta per år (ja, det är inte skämt). En liten lån blir en gigantisk skuld. Du faller ännu djupare ner i hålet.

Kontakta dina fordringsägare. Banken, elbolaget, hyresvärden. Många kan erbjuda betalningsömsättning eller uppskjutna betalningar. De vill hellre ha pengarna senare än att tappa dig helt.

Långsiktigt handlar det om att öka inkomsten. Utbildning kostar ofta pengar, men många kurser är gratis eller subventionerade genom arbetsförmedlingen. Nya jobb kräver nya färdigheter. Det tar tid, men det är vägen ut.

Vilka kan du vädja till för hjälp?

Du behöver inte klara det här helt själv. Sverige har flera system utformade för situationer som denna.

Skuldrådgivningen är gratis och finns i nästan varje kommun. De hjälper dig att prioritera skulder, förhandla med fordringsägare och skapa en återbetalningsplan. Det är en konkret väg ut ur skuldspialen.

Socialtjänsten kan erbjuda försörjningsstöd när ingenting annat räcker. Det är en säkerhetsnät för när allt har kollapsat. Ansökan tar tid, men pengarna kan komma redan nästa vecka.

Arbetsförmedlingen kan koppla dig till jobb och utbildning. De kan också betala bidrag för vidareutbildning. Utan inkomst går ingenting. Fokusera på att få ett jobb, vilken typ som helst.

Många frivilligorganisationer som Röda Korset och Frälsningsarmen ger mat, kläder och ibland pengar. Ingen skam. Det är precis vad de finns till för.

Hur bygger du långsiktig ekonomisk trygghet?

När du väl klarat denna kris måste du bygga ett försvar för nästa. Det försvar heter buffertsparande.

Börja små. Tiotusen kronor på ett sparkonto med försäkring. Det räcker för en månad utan inkomst. Sedan jobbar du dig upp till tjugo-, trettio-, femtiotusen kronor. Det tar tid, men varje hundralapp är en dagen längre innan nästa kris skadar dig.

Spara på ett konto som ger bra ränta. Då växer pengarna åtminstone lite. Några procent per år låter inte mycket, men över tid gör det skilnad.

Investera i dig själv. En kurs som gör dig attraktivare på arbetsmarknaden kan ge dig tusentals kronor mer i lön. Det är en av de bästa investeringarna du kan göra.

Planera för utgifter du vet kommer. Bilreparationer, tandvård, nya kläder. Om du spenderar femhundra kronor i månaden på detta behöver du inte plötsligt ta ett snabblån när något går sönder.

Vad händer härnäst för dig?

Du har läst denna text och känner kanske både hopp och rädsla. Det är okej. Ändringar tar tid.

Ring skuldrådgivningen idag. Inte nästa vecka. Idag. De kan sätta igång en plan direkt.

Skriv en lista på vad som kan sparas bort. Starta ett sparkonto även om du bara kan sätta in hundra kronor. Börja jobba på det.

Kontakta arbetsförmedlingen och fråga vad som finns för utbildning. Det finns ofta möjligheter du inte visste om.

Kom ihåg att återhämtning är möjlig. Miljoner andra har varit där. De tog sig ur. Du kan också.